Kõjõ Ki-Aikido Stockholm

Kanji tecknet - Ai - 合

Kanji tecknet för Ai

Vad betyder egentligen Ai:et 合 i Aikido?

Översatt till svenska blir det något i stil med ”att passa ihop” eller ”att föra samman”. Det uttalas på svenska som Aj (som när det gör ont) och inte som två separata vokaler.

Hur används Ai i Aikido då? Ett exempel är Aiki, som syftar på det som vi utövar i Aikido. Det är en gammal budoteknik där försvararen blandar sig eller för sig samman med attackeraren utan att kollidera och sedan använder den andras Ki(kraft, energi) för att utföra en teknik. Aiki hittas även i andra kampkonster, främst Kenjutsu, men även i Judo och Karadedo, men lyfts inte fram så mycket. Do:et i t.ex. Aikido syftar till det lite kluriga ”vägen” i filosofisk mening.

Sokakau Takeda, en av förgrundarna till dagens aikido sade om aiki:

”The secret of aiki is to overpower the opponent mentally at a glance and to win without fighting”

Ett annat sätt använda Ai är som i Ma-ai som jag återkommer till strax nedan.

Många tänker sig självförsvar som ett sätt att ”kunna försvara sig när dumma människor attackerar”- och att lära sig att handskas med en anfallare, genom att träna regelbundet är ju självklart något bra. Hursomhelst i en verklig situation, är det oftast för sent att ”handskas” med en anfallare efter attacken redan har påbörjats. Ett riktigt effektiv självförsvar är istället att kunna känna och undvika faran före den har inträffat. Så att träna på att känna faran komma är väldigt viktigt. Hur gör man nu det då?

Nuförtiden är det vanligt att man på bussen eller på tåget sitter och lyssnar på hög musik och eller har hela uppmärksamheten på sin telefon att man faktiskt blir helt avskärmad från sin omgivning. Man är inte ens intresserad av vad som händer runt omkring en själv eller människorna där och skulle ha en dålig chans att märka en kommande fara.

Ett sätt att komma undan detta är att förstå Ai som i Ma-Ai 間合. Det är ett visst minimi-avstånd som krävs runt en själv för att kunna försvara sig effektivt, detta kallar japanerna i budosammanhang för just Ma-ai. I ett verkligt scenario där det är mycket människor, på t.ex. ett tåg eller ombord en buss måste man vara uppmärksam på när någon som man inte är bekant med kommer inom ens Ma-ai, då det sker måste man kunna känna igen och undersöka vilken sinnesstämning dessa människor har. Om du får en obekväm känsla så bör du lägga in ett naturligt avstånd till den personen, eller helt enkelt ta nästa tåg eller buss. Men när man koncentrerar sig på en mobiltelefon eller sitt spel, så kan man faktiskt tvärtom bjuda in faran utan att veta om det. Att kunna använda Ma-ai och utvidga sin Ki (Extend Ki) till ens omgivning är faktiskt fundamentet till att försvara sig själv.

Kanji tecknet - Do - 道

Kanji tecknet för Do

Tecknet uttalas dõ eller tõ tillsammans med andra tecken eller michi ensamt och har betydelsen väg. Den används både som fysisk (t.ex. 道路-motorväg) och som filosofisk (t.ex. 書道 – kalligrafi – skrivandes väg) men även som en administrativ del i Japan som i Hokkaidõ. Tecknet består av två st. beståndsdelar varav ena betyder nacke/huvud och den andra väg. Det som tecknet syftar till i Aikidõ är den mera filosofiska biten där ordet kan översättas som vägen(dõ) att föra samma(ai) krafter(ki). Termen dõ hittas även i andra kampsporter som i judõ och kendõ och även i mer harmoniska konster som kalligrafi (shodõ), blomsterarrangemang (kadõ) och te ceremoni (chadõ).

Den filosofiska biten är mycket intressant och härstammar från kinesiskans Tao, vägen, the Way. Tao är ett kinesiskt ord som har en liknande betydelse "vägen", "rutt", eller ibland mer löst, "doktrin" eller "principen”. Inom ramen för traditionell kinesisk filosofi och religion, är Tao ett metafysiskt koncept har sitt ursprung i Lao Zi som gav upphov till en religion och filosofi och avses på svenska med termen taoism. Begreppet Tao antogs senare i konfucianismen och zen-buddhism och mer allmänt i hela Ostasiens filosofi och religion i allmänhet. Inom dessa sammanhang betyder Tao den ursprungliga essensen eller universums grundläggande natur. I den grundläggande texten om Taoism, ”Tao Te Ching”, förklarar Lao Zi att Tao inte är ett "namn" för en "sak", men den underliggande naturliga ordningen i universum vars yttersta väsen är svårt att avgränsa.

I taoismen är buddhism och konfucianism föremål för andlig praxis som "bli ett med Tao" eller att harmonisera sin vilja med naturen för att uppnå en ”enkel handling”. Detta innebär meditativa och moralisk praxis. I alla dessa användningsområden kan Tao anses ha outsägliga kvaliteter som hindrar den från att definieras eller uttryckas i ord. Det kan dock kännas eller upplevas, och dess principer (som kan urskiljas genom att observera naturen) kan följas eller tillämpas. Många östasiatiska filosofiska skrifter fokuserar på värdet av att följa principerna för Tao och de olika konsekvenserna av att inte göra det. Tao är även relaterat till idén om ki.

Tao beskrivs vanligen i termer av delar av naturen, och i synnerhet det som liknar vatten. Liksom vatten är det odifferentierade, oändligt själv-påfyllt, mjuk och tyst men oerhört kraftfullt och oberört generös. Mycket av taoistisk filosofi kretsar kring den cykliska kontinuiteten i den naturliga världen, och är motsatsen till de linjära eller målmedvetna åtgärder som skapas av människor.

Kanji tecknet - Kokoro - 心

Kanji tecknet för Kokoro

Kokoro betyder "hjärta", "sinne" eller "själ" på Japanska. Ett annat ord för Ki-Aikido som vi tränar är även det något längre: 心身統一合気道(shin shin toitsu aikido). Vilket ungefär betyder Aikido med sinne och kropp förenat. Tohei-sensei fick mycket inspiration till Ki-Aikidon genom Nakamura Tempu, mannen som skapade shinshin-toitsu-do, även känt som Japansk yoga. Det är en studie av naturens principer och hur de kan förbättras för att hjälpa oss inse naturens sanningar och vår fulla potential.

Långt tidigare fanns en lärd man inom Japansk filosofi, Motoori Norinaga. Han hade baserat på sina läsningar av Japanska klassiker utvecklat en filosofi av poetiska eller religiösa uttryck: hans teori om "hjärtat" (Kokoro).

Som en teknisk term, betecknar kokoro sättet att tänka och känna, det är grunden för känsligheten. Hjärta är dock inte begränsat till människor, utan även saker och ord har också hjärtan. Om poeter har ett "äkta hjärta" kommer de att beröras av hjärtat av saker och hjärtat av ord. Den poetiska eller religiöst uttrycksfulla handlingen är därför även den en handling av hjärtat, något som delas av saker, personer och ord. Eftersom det verkliga hjärtat också är ett mål för Shinto-rening, så såg Motoori i denna teori även grunden för det religiösa språket också. Shinto-rening är även något som förekommer i Ki-Aikido, då främst genom misogi-övningar.

Kanji tecknet - Mai - 間

Tecknet Mai sägs härstamma ifrån något som är mellan två dörrar och om man kollar närmare på tecknet så liknar det faktiskt bilden ovan som visar en traditionell Japansk port

間 är ett substantiv som betyder mellanrum, period eller tidsrymd. Frasen ~間 betyder medans man gör någonting. Användandet av kanji tecknet beror på hur det används, ensamt som i 間 eller med tidspartikeln に, som i 間に.

Detta tecken används ofta i kampkonstsammanhang som Maai(間合い), som ofta översätts till ”interval”, vilket i denna terminologi refererar till rummet mellan de två motståndarna. Detta är ganska komplext och innehåller inte bara avståndet mellan opponenterna, men även tiden det tar att ta sig över distansen, vinkeln och rytmen av attacken.