Vi använder Cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt.
Hur uppstod Aikido?


“De varierande teknikerna som föds ur samklangen med en uke förlorar sin effektivitet om inte dessa utförs med perfekt precision.”

                                                                                                                                                                     O-Sensei (Morihei Ueshiba)


Aikidon tillhör det fåtal idrotter som är helt tävlingsfria. I stället betonas samarbete och viljan att lära av varandra. Avsaknaden av tävling innebär fler stora fördelar. En påtaglig fördel är att skaderiskerna minskar, en annan är att själva träningsögonblicket blir det viktigaste.

 

Aikidon skapades i Japan åren efter andra världskriget av Morihei Ueshiba (1883–1969) ur en mängd traditionella kampkonster – såväl obeväpnade tekniker som tekniker med svärd och stav. Dessa är djupt integrerade med varandra. Aikido innehåller inga angreppstekniker.

 

Inom aikidon finns en vid samling begrepp som alla har sitt ursprung i den japanska kulturen och språket. Aikidon utvecklades under en tumultartad tid i det japanska samhället, strax efter krigsslutet, under en period av ockupation av den amerikanska militären och sedermera ett fritt Japan. Rötterna till aikidon är dock förankrade i ett feodalsamhälle, vars historia går flera hundra år tillbaka i tiden. Man bör ha detta i beaktande när man närmar sig aikidon: att tankesätt, teknikers ursprung och förhållningssätt inte alltid är så självklara som man i bland luras att tro.

Vägen till all utveckling mot bemästrande av en konstart är tudelad. Den stora delen består av grundträning, dvs. hård daglig träning av grunderna. Den lilla biten är då man sätter sig på prov och tänjer gränserna. Arbetet innan syftar till att nå en så perfekt teknik som möjligt och innebär ett ständigt nötande av en och samma teknik för att finkalibrera kropp och själ för att nå samstämmighet och som gör tekniken till en naturlig del av en själv. Här finns det inga genvägar. Skyndar man eller är ofokuserad är risken stor att man lär in felaktigheter som kan bli mycket svåra, kanske rent av omöjliga att träna bort. Då faller också nästa steg i utvecklingen bort. Emellanåt tränar man tekniker på en mycket hög nivå. Det kan vara tekniker i full fart och kraft kanske till och med flera attackerande. Var står du då om du inte har en stabil grundform att falla tillbaka på?

Inom aikidon finns det ett antal metoder och verktyg för vår träning.